Jhenny

På bussen på väg till frisören imorse så svimmade en kvinna på bussen och dröp i golvet med ansiktet först. Ansiktet helt uppslaget. Alla blev som handlingsförlamade. Fick tag i första hjälpen väskan och jag och  en annan kvinna fick göra det vi kunde med det materialet vi hade. Någon ringde ambulans. Vid min station jag skulle av på skulle ambulansen hämta henne. Jag vet inte hur det gick för jag var tvungen att fortsätta ner till tunnelbanan. Men när jag lämnade så var kvinnan vid medvetande och lugn. Så kändes bra att kunna lämna. 

Väl nere i tunnelbanan hann jag knappt sätta mig ner förrän en man som sitter mitt emot mig säger något till mig. Jag som hade hörlurar kunde endast se att han pratade med mig. Tog bort hörlurarna och frågade vad han sa. 

"Jag vet att jag skulle kunna vara din pappa men jag måste bara säga att du är väldigt fin"

Eh. Vad I hela helvete. Vem öppnar en konversation med en främling så.?Blev helt ställd. Jag skulle bara åka en station så jag hann bli förbannad först när jag klivit av. 

Vilken människa. 

Fick iaf 2 timmar och 20 minuter hos frisören i lugn och ro. Så härligt och avkopplande. 

Och nu är jag ljusare igen. Min naturliga hårfärg och nyklippt. Skönt. 

Började jobba kl 14 så fick stressa hem och fixa lunch till både mig och sjuklingen. Sen skynda till jobbet. Och här sitter jag nu. Med 1 och 40 min kvar på passet. 

Vilken dag. En salig blandning. 

Imorgon ska jag sitta i frisörstolen kl 9.

Välbehövligt. Något jag gillar också då jag slappnar av när någon pillar med mitt hår. 

Nathanael är sjuk. Han är dock mest glad över att det kom nu och inte till helgen när han och Marcus ska till Göteborg. Så modet är gott trots rejäl förkylning. 

Tur jag hade honom hemma idag

"Mamma, ska du gå ut så där?" 

Jag hade fortfarande pyjamasbyxor på mig.

Frös efter duschen imorse så tänkte att pyjamasbyxor blir bra en stund för att bli varm. Glömde dock det när det var dags att åka och jobba. 

Hade huvudet fullt av annat..

Så kan det gå. 

Älskar pyamas. Så skönt ett ha. Men inte för ändamålet. Jag sover aldrig i mina. Får panik och kastar av direkt. Försökt så många gånger men nej det går inte.

Men att mysa i soffan på kvällarna är härligt eller efter duschen. 

Kan någon trolla så det blir helg nu? Vore väldigt trevligt. 

Formel 1. 

Det påstås att jag fått en 40 årskris några år för tidigt. 

Kan lite förstå tanken. 

Jag har aldrig gillat bilar, motorsport och heller inte ens killar I bilar. Haha. 

Så att plötsligt bli galen i formel 1. Ja ni förstår säkert hur min närhet resonerar. 

Jag är inte bara intresserad. Jag är nästan besatt. Det är en riktig super crush. 

Som vanligt är jag fascinerad. 

Hur kan man krocka i 300 blås i timmen med en kraft upp till 50 G och kliva ur bilen oskadad. Det är fascinerande galet. 

Konstruktionen av bilarna, detaljerna och farten.

Förarnas skicklighet. Deras totala orädsla och konkurrensen. Allt fascinerar mig. 

Det är vinna eller försvinna. 20 stycken som får köra formel 1 och många vill dit. 

Hur gamla veteraner (om man är 30 plus) plötsligt får avgå för nya supertalanger. 

Det är intressant  

Netflix var det som fick mig att få upp ögonen för detta. Deras behind the scenes serie drive to survive. 

Fighten mellan  stallen och hur de i princip kan plocka förare från varandra efter prestation. 

Och förarna som många är i grunden kompisar från sina unga år inom gokarten och nu är stenhårda konkurrenter. 

Jag följer allt med fascination. 

Jag har två favorit stall och två favorit förare. 

Säsongen har precis börjat. 

Det ser bra ut än så länge för ena parten..

Senaste veckan har varit en sådan tid. 

Och det gäller ytorna på undervåningen.. som det ser ut idag så har jag mitt lilla skapande kontor på biytan under trappen (ja det är jag och Harry Potter som har våra skrymslen under trappan) och där har jag hållt till i många år nu. Först var jag i extrarummet de första åren men sen behövde vi den ytan till annat så jag flyttade in under trappan. 

Men nu är jag på väg tillbaka till urpsrungsplatsen efter att ha tagit bort en del inredning som inte längre används. 

Så står i rörelse nu. Saker ska flytta ut. Andra saker ska flytta in och vissa saker ska endast byta plats. 

När jag får en vision så får jag verkligen en vision. Min familj är van. Låter mig mestadels härja på fritt. 

Nackdelen är att jag avskyr oreda och pågående stök så jag vill bli klar snabbt. Men just detta är inte alla saker på plats än så det kliar lite i fingrarna. 

Ett i-lands problem det vet jag.

Så får se när detta kan bli klart. Jag vill helst bli klar innan min operation. 

Vaknade helt utmattad. Sista drömmen var hemsk. En rejäl mardröm. Inte skräck men en sån där dröm som man säger "mitt livs mardröm" om det skulle hända i vaket tillstånd. Alla föräldrar vet jag pratar om. 

Men drömde också om Paris. Om fest och häng med en rad blandade personer. Lite formel1 killar, gamla skolkamrater, sommargrannar och mina närmaste vänner. 

Kul var det. Och så där perfekt sommarvarmt som det ska vara en sommarkväll. 

Jag tror även att jag drömde några frekvenser från sunnanö.

Där spenderade jag mycket tid i min barndomssomrar. 

Min farmor ägde och drev sunnanö camping i många år därav orsaken till min vistelse där.  Det är en fantastisk plats. Solvarma klippor och fantastiska omgivningar. En liten bit utanför Öregrund i vackra Roslagen..

Det var just klipporna jag hade bilder av när jag vaknade i huvudet. Vi sprang barfota. Härlig känsla. 

Nej nog om nattens bravader. 

Sjukstuga hemma idag. Inte jag men Nathanael. Rejält förkyld och feber.

Han ligger mest då han inte orkar någonting. 

Så det blir förutom träningen en hemmadag idag. 

Hrm 🤔

Igår hade jag ordentligt med energi. Även när jag kom hem. Kände mig pigg och glad. 

Idag skulle jag ljuga om jag sa att man inte känt av tidsändringen. Den där timmen vi tappade inatt kändes oerhört imorse när klockan ringde. Imorgon är jag ledig sen har jag tre maffiga pass tis-tors nästa vecka. Sen långledig helg lagom till april anländer. 

Det blir sannolikt Västerås för mig på lördag. 

Har inte bestämt mig än om jag ska stanna över natten eller åka hem. Famijen kommer vara i Göteborg på allsvensk premiär i fotboll så jag kan gå helt efter vad jag själv känner för. 

Har inte bestämt mig heller för vilka jag ska satsa tiden på. Micaela självklart. Hon är alltid min prio 1. Ska prata med Rasmus och se om han vill träffa mig. Vi har inte setts på flera år. 

Sen får vi se. Kanske slår ihop och träffar flera samtidigt. Eller håller mig low key. Allt hänger på energinivån för dagen. Blir så osocial när energinivån år låg. Håller mig helst till närmaste kretsen då. 

Har frisören inbokad i veckan också. Och ett annat möte. 

Men imorgon inga planer alls mer än några ärenden och rehabträning. 

Par som träffas utomlands eller via nätet och bor i olika länder och den ena parten flyttar till den andre. 

Fashineras. 

Hur kan man bli förälskad i någon som du knappt kan kommunicera med. Eller som du ej träffat på riktigt? 

Jag säger inte att det inte går men jag själv förundras då jag fungerar helt annorlunda. 

Attraherad ja. Men förälskad. 

Nej för mig krävs betydligt mer än så. 

Såg ett par som i princip pratade kroppsspråk och använde Google translate. Åter igen inget fel idet. Men åter igen. Förundrad. 

Visst man kan läsa mycket ur någons aura men att få ut så pass mycket ur det så man förälskar sig. Det skulle verkligen inte fungera för mig. 

Min förälskelse utveckling ser ut på ett helt annat sätt. 

Men intressant ändå att se detta. 

Att välja. Ta beslut. Göra ett eller flera val. Bestämma sig. Välja sida. ha en bestämd åsikt. 

Är det alltid ett måste? 

Jag tycker inte det. 

Man är vek om man inte tar ställning? Är det så? 

Folk har generellt för bråttom med att ta fasta beslut och positionera sig på olika sidor om saker och ting i livet. Eller tar den enkla vägen och går i mamma och pappas fotspår och tycker som de blivit fostrade. Men vet de egentligen vad de tycker? Är det insatta i vad de tror på eller är det bara för "att det alltid varit så"? 

Det är en funderare att ta. 

Jag minns exempelvis mitt första val. Jag var 18 år. Hade noll intresse av politik men ville ändå inte rösta blankt. Pratade med mormor som jag så ofta gjorde när jag kände mig vilsen. Hon sa att det är svårt när man är ung och inte intresserad men rekommenderade mig att läsa på lite om partierna och vad de stod för. Jo tjena vad jag lyssnade. Hade noll lust till detta. Så jag tog den enkla vägen och röstade så som min familj gjort länge. Nästa val däremot när jag hade hunnit bli 22 år och flyttat till Stockholm så tog jag mig själv i kragen och läste på. jag röstade inte som i mitt tidigare val. 

Jag gjorde ettt eget val. Men var det ett bestående val?Nej. Behövde det vara det? Nej. 

Och precis så tycker jag att det är med mycket i här i livet. 

Jag har så länge jag minns tillbaka inte tyckt om det här med att behöva ta tydlig ställning. Välja sida. Eller Tycka mer om något/någon än andra/annat. 

Som barn skulle man välja vem som var ens bästa kompis. Varför? Jag hade två. Det gick utmärkt för mig. Tyckte om dom minst lika mycket men på olika sätt. 

I tonåren skulle man alltid ta ställning och välja sida i konflikter kompisar var i. Jag vägrade. 

Att välja bort någon för en konflikt som jag inte var inblandad i var idiotiskt. 

Var det något grövre i grunden kunde jag säga vad jag tyckte i frågan men jag klippte inte med någon. Krävde heller inte att någon skulle göra det i mina konflikter. 

I vuxenlivet har det uppstått så mycket situationer i diskussioner och i händelser där det anses nästan kravlikt att ta ställning eller välja sida. 

Jag tycker mycket om mycket men det är sällan vitt eller svart. plus eller minus. Det är okej att tycka nyanserat i många frågor i livet. 

Dock inte allt. Vissa saker kräver sin ståndpunkt. 

 

Varför snöade jag in på detta nu då? 

Jo en tanke slog mig igår efter ett samtal jag hade förra veckan där jag blev påmind om hur det varit under min uppväxt. 

Den där förlorade rätten att få ha en fot på varje sida. Att inte alltid behöva välja. Att det inte alltid är något/någon som är det bättre altermativet. Båda alternativen kan vara minst lika bra.

Skynda inte på till att hitta sin sida. Man kanske aldrig gör det i vissa saker. Och det är okej. 

Och hittar man sin sida så är det också okej. Man kan inte alltid tycka lika. Olika är bra. 

 

Något jag tar med mig som förälder.

 

Screenwriters skulle komma till paradiset om de fick hänga i mitt huvud på nätterna. 

Trött. Inte vaknat än. Blev sent inatt innan jag somnade då jag var uppslukad av tankar kring en idé jag fick. 

Måste få iväg tonåringen till skolan också.

 Tyvärr har han ärvt sin dygnsrytm och sitt morgonhumör från mig 🤣 tidiga mornar är inte vår ljusaste stund på dagen. 

Tränat, städat lite hemma och planerat lite för kommande veckor. 

Pysslat med mina projekt och beställt nya material till dessa. 

Njutit av solen, kaffe och poddar..

Familjen är på landslagsmatch på friends arena. De är hemma om någon timme. 

Kvällen för mig själv. 

Läst och antecknat. Mailat med min kloke vän. 

Fastnade i ett avsnitt av The Island..

Hur klarar man det? Det gör man säkert. Men utan tillräckligt med mat? Jag blir inte mitt bästa jag utan mat så nej inget för mig. Stackars satar som skulle hamna på en öde ö med mig. Haha.

🤣🤣well. Lite som mitt i prick. 

Promenerade från jobbet igår. Solen lös, det var vindstilla och riktigt varmt. Fåglarna kvittrade och det var massor med folk som precis som jag tog tillvara på den härliga eftermiddagen. 

Man blir så glad inombords. Underbar känsla. Kom hem för första gången på länge från jobbet och kände mig pigg. 

Nu är jag åter på väg till jobbet med solen i ansiktet. 

Hoppas bara på den misstänkta magsjukan på min avdelning igår visar sig att det inte var magsjuka. 

Är det något som är lite av en mardröm inom mitt yrke så år det just mag och kräksjukor. Det sprider sig som en löpeld. Och man kan inte heller komma ifrån att drabbas själv heller. Så jag önskar hårt att få komma och höra goda nyheter  

Imorgon är jag ledig eftersom jag har jobbhelg. Hoppas på lika väder som idag  

Nästa helg ska min familj på fotboll i Göteborg. Klurar lite på vad jag ska hitta på under tiden. Har några idéer. 

Skulle behöva åka till Västerås. Kanske får bli det.

Fick dessa skickade till mig idag. 

En liten diskussion om astrologi bland annat. 

" Du är verkligen mycket vattuman"

Jag kan inte annat än att hålla med.

Några små saker som jag inte känner igen mig i men i stora hela när jag läser om det så känns det som jag. 

Så intressant ämne. Jag läser mycket om det för jag vill veta mer. 

Vad är det med det? 

Är det någon typ av postcovid grej? 

Allergi? Nope. Inte samma snuva. 

Hur som så är det jobbigt. 

Jag har verkligen känt mig ur balans senaste veckan.

Otroligt stresspåslag och fick både dubbelslag på hjärtat och stressklåda..samt sömnrubbningar. 

Måste gå och ta lite prover. Kolla alla värden. 

Känner mig trött och ganska så osocial..

Har iaf varit tillräckligt motiverad till att fortsätta med motionen. 

Nästa steg är att skaffa gymkort på rehabkliniken. 

Det är dags. Det har varit dags ett tag men jag har skjutit på det. 

Mer då?

Vädret är underbart. Våren börjar sakta komma.

Igår var hela trädgården full av citronfjärilar. 

Jag satt som förtrollad och stirrade på dom

Så vackra  

Jag är klar med ett projekt jag hållt på med sedan början av februari. Nu ska den bara ramas in. Påbörjat 2 nya projekt. Ett i samma arbetsstil som förra och ett i ett annat sätt. 

Tanken är att det ska bli en födelsedagspresent ett av projekten. 

Har även läst lite, gått långa promenader med min ljudbok, suttit ute i solen, skrivit lite och gjort om lite i extranummet på undervåningen. Det är dock ett pågående projekt som jag hoppas bli klart med i helgen. 

Hade en fin eftermiddag och kväll igår med Nathanael. Tonåringar ni vet. Vill inte hänga med mamma eller pappa. Men igår var han på väldigt gott humör och ville till och med spela lite kortspel. Härligt. 

Det var väl det jag hade att säga nu

Imorgon skanä jag jobba igen. Och på fredag. Sen har jag långledig helg. 

På måndag har jag en träff med kirurgen på Sophiahemmet. Ska bli intressant att höra vad han har som plan. 

Jag har inte hängt med i den årliga mello cirukusen alls i år. Tittade lite på stora finalen däremot igår. Nja. Inget jag gillade förutom EN som var wow. 

Det var oerhört längesedan det var med en låt i mello som var wow. 

Det kommer ibland. Sällan. Och nu kom den. 

Cornelia Jakobs. 

Hört henne förut och jag gillar hennes raspiga och annorlunda röst. 

Cool artist look också. 

Men låten i kombination med hennes röst. 

Jag var helt tagen. 

Jag tänkte att vinner hon inte mot det motståndet så har Sverige defintivt masspsykos. 

Hon vann så kan ha kvar ett litet hopp om mänskligheten. 

Fy fasen vad jag ser fram emot Eurovision nu i maj. Då blir det fest! 

 

Hittade en jättevacker akustisk version på youtube som jag lyssnnade flera gånger på igår.

här kommer den

 

https://youtu.be/rkWJI0-lpqM

 

Enjoy!

 

 

Jag vet inte hur det kommit hem hit. Måste ha kommit via mamma i påsar hon haft med sig i omgångar  sedan deras flytt till Öland med saker som varit mina. 

Föremålet i sig är ingen dyrgrip eller något märkvärdigt. Men har stort affektionsvärde för mig så att hitta den skakade om min värld lite. Vem fick jag här saken av? Min pappa ❤

Stämmer verkligen bra in på idag. 

Vad jag tänkte skulle bli 1-1,5 timme u Vällimgby blev 3 timmar. Så mysigt.

Massa kattmys, prat, rakning av tovor och kaffe. Välbehövligt. Klev sen ut i ett vårvarmt Vällingby med ny energi. 

Två killar som ville posera för kameran ( efter lite muta) 

Ovan : Kissen (som brukar vara hemma hos oss) 

Nedan: Hugo 

Det behövde jag efter den här veckan och föregående jobbhelg. 

Lång dusch. Middag och bäst i test. 

Gjorde klart grunden till ett projekt. 

La mig i sängen och läste lite ur en ny bok som jag blivit tipsad om. En bok som som riktar in sig på en problematik som jag både har och har haft under min uppväxt. Kanske skriver mer om den när jag läst ut den..

Tittade på första avsnittet av nya säsongen av drive to survive. Wow. Kommer bli bananas bra. Ett intresse jag skaffade mig förra året och blev helt insnöad. Formel 1. 

Vem fasen hade kunnat tro det?inte jag iallafall. Och inte min familj heller som gjort stora ögon över mitt nya intresse. 

Nya säsongen 2022 står inför start också. Sweet.

Somnade en stund men vaknade kort efter.

Hoppas kunna somna ordentligt nu då det bara blev 3.5 timme inatt som var.. 

Och klockan ringde 04:30 imorse. 

Imorgon ska jag hälsa på Anette och hennes fyrbenta gäng i Vällingby. Har inte varit där sedan i julas. Fika, prat och så ska jag hjälpa henne att raka lite tovor på några ur hennes gäng. Kissen bland andra. Saknar honom. Så tråkigt att han behövde lämna oss och åka tillbaka hem. 

Trevlig helg. 

På väg till jobbet. Kan bli en långt kväll. 

Försöker hålla gott mod. 

Sov gott inatt men var ändå trött imorse. Hade tänkt sova lite längre men mamma ringde 07:20 så det blev inte så. 

Hade jätteproblem med domningar i händerna innan axeloperationen. Men det försvann efteråt. Så skönt. Det störde verkligen mig på nätterna. Nu är det tillbaka igen. Domningar från armbågen och ut i ringfinger och lillfinger. Läste att när man haft impingement (inklämningssyndrom) I axeln så är det vanligt att även få det i armbågen.. 

Jag som diskuterat det fram och tillbaka hemma om min armbåge. Tyckt att det är konstigt att det började göra ont där plötsligt i början av januari och det har fortsatt. Fick ingen logik i det. 

Ska träffa kirurgen 21a mars så måste ta itu med alla frågor jag har. 

Jag orkar inte en inklämning till. Det räcker nu tack. 

Jag ojjar och nojjar om praktiska saker. Marcus säger åt mig att ta det lugnt och att vi löser en sak i taget. Att få ordning på hälsan är prio ett. 

Nu ska jag njuta av solen på väg till jobbet. Den är iaf på rätt sida idag. 

Haha. Hata är väl ett lite för starkt ord. 

Ogillar skulle jag mer påstå. 🤣 

Resten är sant. 

Nu ska den här möra usk kroppen pyssla lite hobbyprojekt. Och sen blir det vetekuddar och ryggläge. 

Ha en fin kväll 

Rätt mosig i kroppen efter ett par dagars på raken jobb. 

Känner mig dock på bra humör.

Solen och ljuset kickar igång endorfinerna. 

Hämtade Nathanael igår kväll  i stan.

Han hade ont i halsen och var snorig så började hemkomsten med sjukstuga. 

Pratade med honom vid lunch och då var han piggare. Har förkylning på jobbet också..hoppas inte att det är mer än just förkylning. Orkar inte med alla skyddsåtgärder som krävs på jobbet vid covid. Det är jötrebökigt 

Lyssnar på del 4 i bokserien förundersökningen. Om mordet på Wilma. 

Jobbig bok med blandade känslor. 

Så oerhört sorgligt med tjejer och kvinnor som fått sätta livet till i sina relationer. Eller när de avslutat det. Och det sker allt för ofta. 

Ikväll kommer Nathanael hem. Han lämnar Öland strax med silverlinjen. Ska plocka upp honom i stan vid 22 tiden. 

Ska bli skönt att få hem honom igen. 

Tog med Eva till minneslunden igår i Sundbyberg. Britta och Birger ligger där. 

Var verkligen vår i luften. Satt man i lä så var det nog 15 grader i solen. Så skönt

.

Längtar verkligen efter våren. Det gör jag iofs varje år..🙂

Igår skulle Nathanaels gammelfarmor Britta ha fyllt 93 år..hon gick bort efter en kort tid av sjukdom i juni 2017. Vi träffades varje vecka i nästan 13 år. Hon var fantastisk och är så saknad. 

Idag skulle min äldsta morbror Tomas ha fyllt 63 år. Min mormors förstfödde. Jag hann tyvärr aldrig träffa honom. Han blev knivmördad 1981 21 år ung i Köping flera år innan min entré till världen.

Vad jag har fått berättat för mig om honom så tror jag att jag hade gillat honom. Min mormor sa en gång "ni hade kommit bra överens". 

Så grattis till dessa två personer. Den ena som gjort stort avtryck i mitt liv och en som kunde ha gjort. ❤

Så fråga på så kanske jag har svar.

Det är ju lite spännande med en blogg för man har ingen aning vem som läser. 

Ser bara antal besökare och städer jag har besökare från. Men inga namn eller domäner.

Vet inte ens hur stor procent jag känner av er som läser här. 

Många fina minnen..och roliga. 

Såg en bild på mig själv igår som kom upp i fotominnen för gårdagens datum. En bild på mig stående i havet vid vårat hotell. Marcus tog bilden efter vi snorklat..

Bilden påminde mig om proceduren att ta mig ut till snorkeldjupt vatten. 

Innan avfärd hade jag läst på om vad för djur det finns i det vilda i Egypten. Mest pga min ornskräck. 

Det var inte så farligt och ormar och sånt höll inte till i städer utan i öknen. Good enough. 

Tills jag hittar vadå? Sandålar! 

Och hur beskrev man dessa? 

Mindre ormliknande djur som bor i hålor i havsbotten ofta på grunt vatten. 

Säg vad?  

Samma havsbotten som det är tänkt att jag ska gå på? Aldrig i livet. 

Hur jag skulle lösa detta problem höll jag på med länge. Kom inte på nåt mer än köpa badskor för det behövde man ändå ha pga vassa koraller. 

Nåväl. Veckan flöt på bra. Ute på paradisön mahmya fanns inga hålor och jag såg bara vanliga ålar ute på öppet vatten under vår snorkling vid ett rev. (Det har jag nämnt här förut). Men so far so good. Mest fisk och detta var ju lugnt. 

Men så kom Marcus på att vi ska snorkla vid piren vid hotellet där det enligt rekommendation fanns mycket fint att se.

Hinner ta två steg ut i vattnet. Vad ser jag? Hålor. Överallt!. 

Herregud. Jag pep som en kattunge som längtar efter mamma hela vägen ut. Eller fram tills jag såg mängden av maneter. Då tjöt jag högt i panik. 

Marcus skämdes nog lite men försökte hjälpa mig så gott det gick. Han drog ut mig på lite djupare vatten där var det fortfarande maneter men inte lika många. Ett tag kände man dunsar hela tiden när de slog emot kroppen. 😱 snorklade ett tag och sen påbörjade vägen tillbaka. Och det är vid knähögt vatten och fullt av hålor i botten runt om mig som jag står och ser helnöjd ut. 

Mest helnöjd att ha 15 meter kvar till land och inte 500 meter dom jag hade tagit mig ifrån (det var ebb)  

Nöjdheten att jag faktiskt snorklade under dessa omständigheter kom först senare på kvällen. 

Några sandålar såg jag inte då tack och lov för då hade vistelsen i vattnet blivit kort. Endast rockor,maneter i alla storlekar och massa fiskar i regnbågens alla färger  och sådana svarta taggbollar med ögon ( lustigt djur). 

Ett minne från Egypten. Inte mitt mest stolta ögonblick därute i vattnet pipande och 0% stöddig men men väldigt roligt i efterhand.  

500 meter ut i röda havet vid hotellet i  hurghada (jag & Marcus) 

Tack och lov införskaffade vi olika snorklar. Köpte sådana masker som i bild men jag fick galen cellskräck i den och Nathanael med så vi två höll oss till vanliga typen. 

En liten blandad fotokavalkad efter en snabbbläddring i gamla datorn..Det kommer mera så småningom på övriga familjemedlemmar och på oss som redan är i bild. Snacka om att det blev a walk on memory lane. Lite blurriga och randiga bilder då jag endast fotade av dom på datorn.. Ska flytta över allt på hårddisk sen så valde bara ut några här och där. 

Morfar och Nathanael *2, jag och Nathanael 

Regnig sommar på Öland. Eva, Nathanael, mamma och jag. Nathanael med tant Ulla som somnade in i år 18/2 nästan 100 år gammal. 

Me myself and I. Cirka 25 och 19 år ung.

Nathanael och morbror Jocke på rocklunda marknad. 

Inskolning på förskolan 

Nathanael o jag i poolen på Öland, Nathanael och vår katt Skrubben, Nathanael och jag julafton hos gammelfarmor Britta, Nathanael läser hos gammelfarmor Britta i Sundbyberg. 

Sovit länge och skönt..

Rest mycket inatt och lite rörigt i detaljerna men helt ok drömmar ändå. 

Solen lyser och har är ledig. Kan ta dagen helt som den kommer. 

Ser fram emot föreläsningen i vår som jag ska gå på.

Läst lite inom temat och tror att jag kommer kunna få mycket med mig därifrån för min egen skull. 

Ska skriva om det när det närmar sig mer..

Dags att införskaffa lite trevliga vårkläder. 

Nya byxor behöver jag då de flesta börjar bli för stora. Ska se vad jag hittar för kul. 

Nathansel har det bra nere på Öland. Han packar för fullt sitt rum därnere för mamma och Thomas flyttar inom kort. Han ska själv få vara med och packa upp sitt rum innan han åker hem på söndag nya huset. Han lät nöjd när jag pratade med honom och det är det viktigaste. 

Man får stoppa undan det man själv tycker och anser lite. 

Är det något jag varit noga med så är det att inte färga min relation till min familj över på honom. Han får bilda sig en egen uppfattning med tiden..eftersom han både är lillgammal och börjar att bli stor så har han redan börjat nämna saker som jag backat och låtit honom få märka och se själv..Han har ärvt sin vakenhet, intuition och öppna sinne från mig..

Mycket tacksam för det.

Jahapp. Det här var ju intressant....

Efter en diskussion igår så kom jag in i det funderingarna igen. Varit där förut och funderat. 

Äkthet är en attraktiv egenskap hos en annan människa som jag uppskattar. 

Avskyr fasader och rollspel. 

Kvickt intellekt, humor, empati, öppensinnighet och orädsla för att tänka utanför boxen är andra attraktiva egenskaper. 

Jag har en viss tendens att gilla människor som skiljer sig ur mängden..som någon sa en gång "blommorna som kommit upp utanför rabbattens kanter". 

Och med människor så menar jag människor generellt i livet.

 

Så här ser majoriteten av mina sömntabeller ut i min aktivitetsklocka . 

Det gröna spalterna är drömsömnen.

Jag har fullt upp på nätterna. Inte konstigt ett jag vaknar tröttare ibland än innan jag somnade 🤣

Det här är natten till igår och natten till i förrgår. Men när jag bläddrar tillbaka så ser det som mest ut så här.

Mörklila är djupsömn

Ljuslila är lättsam

Gul är vaken

Kommer jag köra detta in i kaklet tills energin tar sopslut? Oh yes I will. 

Mitt huvud brinner. Jag har 3000 idéer i mitt kreativa hjärnförråd. Lets do this 

Min kille ❤ som jag saknar honom. Min Lukas ❤

Allt från grunden. Superkul. 

En timme kvar med lite mysfika sen slutar jag för dagen. 

Angående mitt inlägg igår mina drömmar. Jag skrev att jag inte drömmer brutala sådana längre. Jag skulle inte ha jinxat det.

Imorse mellan 03:30-04:45 drömde jag väldigt brutala drömmar. Vaknade med hjärtklappning när klockan ringde och var superförvirrad. 

Dags att börja skriva ner drömmarna igen märker jag. För analys.