Jhenny

Going faster than a million miles an hour
Trying to catch my breath some way, somehow
Infinity

Oj oj vilken skrivtorka det varit. Inte alls på grund av att det just varit brist på skrivämne. Snarare tvärtom. Nej livet rullar på express fart och ibland letar man febrilt efter nödbromsen. 

 

Trots att det är lite kaos till och från och en hel del stress (vilket är min akilleshäl) så trivs jag välditgt bra med livet. 

 

Jag har ett jobb som jag trivs väldigt bra med, visst vissa dagar är det tufft det jag gör ocg man vill klappa igen dörren för att aldrig gå till jobbet igen men det goda överväger det onda. Det är en väldigt fruktansvärd sjukdom som jag bemöter varenda jobbdag men väldigt fasinerande också. Har i veckan varit på en fördjupningsföreläsning om den och det var intressant. Ja vi har en väldigt påfrestande 10a (10 st brukare) men de ger mig så mycket varje dag också precis som vi ger dem. Men jag skulle ljuga om jag sa att man inte är mentalt urkramad när man kliver av sitt pass för att bege sig hemåt. 

 

Privat då. Nathanael har börjat 3e klass. Sista året i lågstadiet. Galet. Han trivs bättre och kravkänsligheten har minskat. Läxläsningen går bättre också utan tjat. 

 

Jag och Marcus har nu gått 5 veckor på kurs varje torsdag på adhd center i en ADD grupp. Varför då? För att lära oss mer om diagnosen ( jag borde veta mer om den då jag har den själv) och för att få verktyg i föräldraskapet till ett barn med diagnosen. 

Hur har det varit? Det har gett oss mycket faktiskt.Jag har varit lite avig till flera bitar och inte haft lika öppet sinne för vissa bitar som Marcus har haft. Marcus är 100% nöjd och har redan börjat få resultat. För mig tar det lite längre processtid då jag själv står med diagnosen och ska möta samma diagnos i mitt barn. Men jag kämpar på och har tänkt om i mycket. Har fokuserat på strategiläxorna "fånga de goda stunderna" och "välja sina strider". Det har varit där jag behövt träna känner jag personligen och jag har kommit en bit tillsammans med N. 

 

Jag fortsätter hos Sanna också som är min sjukgymnast. Då hon är även KBT utbildad så blir det ungefär varannangång fysisk träning och varannangång psykologträff. Men det känns bra och trivs oerhört bra med att gå hos henne och att själv välja var jag känner för just den gången. 

 

Mer då? Nathanael fyller 9år om 3 veckor. Pillar med presenter och planering av kalas. Jobbar varannan helg och det helger man är ledig är dyrbara och då ska man gärna få in lite av allt. Har bestämt att lägga barnkalas och vuxenkalas samma helg vilket vi inte brukar men fungerar bäst med tanke på mitt schema. 

 

På torsdag åker vi till Öland för skördefesten och igenbommning av stugan. Jag älskar skördefesten men den ger mig också ångest då det är långt kvar tills man ska ner till paradisbubblan igen. Det är balsam för själen därnere, det har jag sagt förut vet jag och det är lika sant än. Bara att vara därnere. Gå och skräpa på tomten, gå i skogen, sitta på en knotig gammal bänk vid högsrums ängar och bara andas eller min absoluta favorit:sitta på trappen med en kopp kaffe eller ett glas vin och bara stirra rakt fram. Det finns inte nåt som slår det än så länge rent egomässigt. 

Så nu längtar jag ner till pumpaplockning, shopping av närproducerat och kaffe i fårullstofflor och lövkrattning i mina träskor. 

 

Mikkiz kommer snart också, slutet av oktober. Vi ska vara kulturella och beta av sthlms museum.  Det är onormalt mycket vi setts detta året. Hon har varit här 3-4 gånger och vi har gjort city. Jag har varit hos henne på middag och vi har gjort en gemensam favorit, varit på Backyard babies spelning. jag älskar varenda stund med henne. Dyrbart. Hon är dyrbar. 

 

Tänker konstigt nog inte skriva så mycket om katterna som jag brukar. Det är oförändrat på den punkten. Lukas mår bra efter en längre sväng av allergibesvär och han bor kvar hos Britta och mår som en kung. Petsson mår fint älskar mattan och att trängas i sängen. 

Och så mina hjärtan i himlen, snart ett år har gått sen de två klev över. Saknaden är fortfarande påtaglig och vissa dagar är tyngre än andra. 

Förra veckan var det år sedan Skrubben reste till andra sidan också och både Emil och Elsa skulle ha fyllt år i september så denna månad har det varit många tankar på de mina däruppe. <3'

 

 

Det får vara det som blir sagt denna gång. Är ledig idag då jag har jobbhelg framför mig. Så jag ska nu fånga min dag. Erkänn att ni trodde att jag skulle skriva fånga pokemon? :) Nä sånt gör inte jag, det står grabbarna för. 

 

TJING!