Jhenny

En kille kommer fram till mig

"Hej. Längesen. Allt bra med dig?" 

"Eh hej. Ja tack själv då?"

Jag rotar frenetiskt i minnet vem detta är medan jag försöker se så naturlig ut som möjligt. 

"Det är bra tack. Har inte sett dig sedan festen."

Nu är jag övertygad att han pratar med fel person. Men jag spelar med. 

"Nej det kan lätt bli så. Livet rullar på"

"Ja. Men det var kul att se dig Jenny. Ha det så bra" 

Vad i hela? Tur att jag spelade med. Han sa mitt namn så det är alltså mitt minne som sviker mig. 

Tog mig en lååååång stund. 

Sen ramlade kronan ner. 

En timmis på mitt förra jobb som gick på semester i samband med julbordet i en månad och jag slutade den 13e januari. 

Hade blivit galen om jag inte kommit på vem människan var. 

Sådana situationer är så frustrerande..