Jhenny

Det handlar behandlingen av skadade djur  och varsinniga avlivningssätt inom kedjan zoo.se. 

Jag klarar inte av att se det. Går sönder.

 Jag stödjer flera organisationer både inom Sverige och internationellt som arbetar för djur och deras rätt till bra liv. Men jag klarar inte av att se deras olika reportage. Bilderna fastnar i min hjärna och det blir inget bra utav det. 

Jag har känslorna utanpå kroppen. 

Jag älskar naturprogram på tv och kanalen animal planet. Men så fort det kommer till djur som äter djur,jakt, skadade djur eller misärärenden så måste jag kolla bort. 

Minns en incident i ett styrprogram om kattdjur på afrikanska savannen..en lejonunge får ryggen knäckt av en lejonhane. Blir förlamad i underdelen av kroppen. Mamma och resten av kullen måste gå vidare för att överleva från djuren runt om. Den skadade ungen drar sin underkropp och försöker följa med mamma och syskon och ropar efter henne. Mamma gör gråtljud högt. Ungen blir kvar. När syskonen är tillräckligt  stora och klarar sig själva söker mamma upp lejongruppen av hanar. Hon går rakt in i den. Hon hämnas sitt barn och försvarar sin heder som mamma. Hon vet att hon kommer att dö. Hon överlever slagsmålet men dör efteråt av sina skador i sällskap av sin egen flock. 

Kattdjuren visar verkligen den där urkraften mödrar besitter. Den är häftig. 

Men för att återgå till just händelsen med barnet så kommer jag aldrig att få bort den synen av ungen som drar sin egna kropp och ropet efter mamma hör jag än. 

Så ja. Jag fortsätter att hoppa över sådana saker.