Jhenny

London. Det är verkligen en plats som tilltalar mig. 

Jag har varit där 2 gånger 2017 och 2020 men redan första gången jag satte foten i stan så har jag känt mig hemma där. 

Jag hittar vant,känner mig trygg och känner mig som hemma. 

Jag älskar att resa och se nya platser men sover ofta dåligt när jag sover borta men inte i London där sov jag bra båda gångerna. 

Hur jag kom in på det så här på morgonkvisten är för att min ljudbok utspelar sig i London med stort fokus på tunnelbana. 

Så i dessa pandemi tider så är det härligt att få lite Londonkänlsa på hemmaplan. 

 

Nathanael som älskar blommor och växter tycker mycket om London också. Alla parker och "gardens". 

 

Första gången bodde vi Paddington med närhet till Hyde park. Bodde granne med st Marys sjukhus vilket innebar ambulanser konstant men i övrigt var det ett bra område men upplevde det som lite off från allt annat. 

I år bodde vi efter rekommendationer från min kompis Anette i Russel square med gångavstånd till covent garden, holborn, Camden Town, regents park och oxford Street. Lugnt område men nära till allt. Jättenöjd. 

 

Jag vet inte varför som jag känner mig så hemma där. Mamma tror att det är minnen från tidigare liv. Så är det säkert. Jag har då inga andra svar. 

 

Hade nån sagt för 20 år sedan att 2020 då kommer du ta dig runt på egen hand i en av europas största städer bland miljontals folk då hade jag skrattat och trott att personen varit galen. 

Så sociala fobier är väl något som jag kommit över. Inte för att jag är bekväm med större sociala sammanhang eller enorma folkmassor med fobier har jag inte.