Jhenny

Veckorna rusar på i tågets hastighet. Jag hänger inte riktigt med ibland. Det är någonting så gott som varje dag. 

Inte för att jag vantrivs med det. Jag vill att det ska hända saker och avskyr dötid i massor. MEN jag längar ändå efter semester. Eller ja semester och semester, men att resa bort. Jag har ju som sagt inget sommarlov men jag kommer att åka på semester ändå. Det är tjusningen med distansstudier. 

 

Jag ska njuta av miljöombytet och hitta nytt fokus. 

Om 2 veckor drar vi till stugan för första gången i år. Vi längtar allihopa. Ska bli så skönt. 

Det är mysigt att göra iordning, rensa och "boa in" för säsongen. 

 

Jag längtar till sommaren med mycket bus, bad, sol, lekar, böcker, jordgubbar och kvalitetstid. 

 

Måste börja spåna på lösning för Petsson i sommar, ska han till Oli i år igen eller hur gör vi?...

 

Nehe dags att sätta fart. Halva dagen gick åt till fysioterapi hos Sanna. Vi har oplanerat blandad med även psykologisk terapi och jag har fått många goda råd. Förra gången och denna gången pratade vi mycket om pappa och saker som gick fel kring hans död. Hur jag kan ta vissa saker vidare och vad jag ska låta vara. ska ringa en jurist angående en sak i det ämnet. Det är något jag måste göra,, jag kommer ångra mig annars om 10 år. 

 

Det kändes skönt att prata om pappa. Det är inte lika jobbigt längre. Jag har bearbetat så pass mycket av det på egen hand så idag har jag en annan acceptans för det hela. Även om det vissa dagar känns tungt, speciellt i hur det hela gick till. Men idag ler jag när jag hör en låt, läser lovorden eller ser Nathanael med min nalle som jag en gång fick av pappa (tänker plötsligt på låten Teddybjörnen Fredriksson) 

Det är så många steg i rätt riktning. 

 

 

TJING!