Jhenny

Har klarat av min andra dag som "chefs konditor". Min handledare är i sitt hemland Polen på semester och jag är ju därmed ensam konditor kvar. Det är mycket roligt och spännande. Svänger mig utanför ramarna lite och provar liet nya saker och idéer. Det känns normalt lätt om dagarna men nu när jag går under mitt eget styre så känns det bomullslikt.

Våren är här nu också,trots bakslaget med snö igår. Krokusarna blommar ute i trädgården och solen skiner.
Humöret känns genast bättre när solen skiner. Jag undrar om det är så för alla?Även de som bor i land med fler soltimmar än molntimmar?Eller är det endast så för oss som bor i länder med ofast pissväder?

Jag tror jag drabats av någon form av vårdepression. Eller jag skulle inte vilja kalla det för depression heller direkt men något har jag drabbats av iallafall. Men vad jag ska kalla det för vet jag inte. Det är något som drar och sliter i mitt inre och i min själ. Jag har kommit till den biten av period igen där jag inte kan svara på varför jag ser sorgsen ut. Jag vet helt enkelt inte vad felet är.

Men som en blixt från klar himmel så slog ett svar ner som en bomb när jag stod i duschen igår morse. Jag kom på svaret i ett beteendemönster hos mig själv. Jag är en sökare med fascination för det omöjliga. Vilket fantastisk känsla att äntligen kunna sätta ord på det. Tjoho!=)

Jag funderar på att skapa idag,känner att min estetiska del av själen brinner just idag. Krypa in i mig själv en stund. Ja det ska jag göra.

TJING!