Jhenny

Tisdag-Torsdag:

Mamma kommer hit och vi städar tillsammans huset och hon passar Nathanael medan jag febrilt målar klart hans hylla till hans rum. Det jävlas och jag får slita som ett djur i hettan innan den äntligen blir klar. Svordomarna haglade tätt och jag fick mig ett par nervsammanbrott på kuppen också. Mamma och jag bar tillsammans upp hyllan på övervåningen och höll på att slå ihjäl oss då den var tyngre än väntat. Upp kom den i alla fall och jag spenderade onsdagskvällen med att göra i ordning så som det skulle se ut med barnböcker, leksaker, prydnadssaker och foton.

Jag och Marcus hann även med att städa klädkammaren på tisdagskvällen och rensa ur en hel del. Mamma och Marcus tvingade mig att kasta saker som jag inte alls ville kasta och jag mådde så dåligt. Jag tyckte ju visst att jag skulle fått användning för sakerna nån gång i framtiden. Vissa saker som Marcus ville slänga av mina saker packade jag undan i smyg. Han ville tex kasta mina Backstreet Boys band men det lyckades jag argumentera till att inte göra med en panikartad ton i rösten. Hur kan man tänka tanken att kasta Backstreet Boys band? Inte skulle jag slänga hans AIK band (han har många) från deras guldår 1998 tex..Nej fy det var taskigt. Vidare så ville han kasta mitt Hanson och mitt Spice girls band vilket jag motvilligt gick med på (det var två av sakerna jag sedan gömde undan) för tydligen fungerade inte min argumentation om att dom kommer bli värda pengar i framtiden. Förutom Städning och rensning och annat nytto göra så fick jag 3 roliga dygn ihop med min mor. Sen att jag till och från hade lust att slänga ut henne för att hon stressade upp mig är en annan femma..

Vad skulle jag göra utan mamma? Det undrar jag..

På torsdagen åkte vi till Västerås. Vi gick upp supertidigt och hade så mycket tid över så att vi hann göra massor av saker som inte var planerat. Sen måste tiden ha runnit iväg för vi fick rusa ner till bussen med barnvagn och packning. Det kom en buss som till våran stora fasa var full så vi fick vänta på nästa. Vi kommer fram till sumpan och ser att tåget inte kommit än. Vi rusar ner för trapporna med vagn och allt och upp på perrongen. Precis när vi trycker på tåg dörren så rullar tåget iväg framför näsorna på oss. Så jäkla surt!

Det var bara att gå och handla och sedan sätta sig på ett cafe och fika i en timme till snästa tåg skulle gå.

Vi tog 09.14 tåget istället och det fungerade utmärkt det med.

Det var ju det tåget jag ville boka med oss på men blev tillsagd av SJ killen att det tåget var fullbokat därav blev det 08.14. Märkligt nog så hade vi sittplats hela vägen till Västerås med 09.14 tåget, det tåg som enligt SJ var fullt.

Framme i Västerås så tog vi bussen till sjukhuset och gick därifrån hem till moster Anna på Klockartorpet där mormor väntade. Vi tog en kopp kaffe ståendes och sedan var det dags för mamma och mig att ge sig iväg för spray tanning. På plats blev vi informerade av en väldigt rolig dam hur det hela skulle gå till. Det såg ut som rena gympa passet och både jag och mamma höll på att skratta ihjäl oss när vi skulle härma hennes rörelser för att visa henne att vi fått in snitsen. Hon blev nöjd och lämnade oss ensamma kvar därinne. Vi fick en grön fuktighetssmet att smöra in och sedan en vit tjock kräm att sätta på naglar och handflator.

Mamma klev in i kabinen först medan jag stod utanför och tittade på. Jag skrattade så att jag fick ont i magen. Såg riktigt kul ut när hon stod därinne med duschmössa och skrek för att färgen var kall. När hon kom ut så var det massa duttande och fixande för att få det jämt.

Sen var det min tur. Gick igenom samma procedur som mamma och det var lite smått obehagligt. Gick ut och torkade av och jämnade till färgen. Mamma sa nåt och jag började skratta och fick då syn på mina tänder som var kritvita pga den bruna hyn. Sen roades vi oss med att så och skratta överdrivet mot spegeln för att sedan gapskratta över hur vi såg ut.

Om ett skratt  förlänger livet så kommer vi bli väldigt gamla efter den där dagen.

Vi var kvar i över en timme i det där båset innan vi klev ut och betaldes och tackade för oss.

Vi gick hem till moster igen där mormor och min son väntade och vi tog ytterligare en kopp kaffe.

Resten av dagen spenderade vi hemma hos mormor där vi gjorde dekoration till dopet.

Vid 16 tiden kom Marcus och vid klockan 17 åkte vi alla ut till morbror i Tillberga. Annelie fyllde år och de bjöd på grillfest. Det var kalas väder och vi grillade och hade det bra. Jag spenderade mest tid med att prata graviditet med Annelie eftersom hon inom 2 månader ska ploppa ut min (förhoppningsvis sista) kusin. Men jag lurades även upp på studsmattan där jag flög som en vante ihop med min bror och kusin Ronja. Att jag kände mig dyngrak i en timme efter att jag klivit av gjorde mig inte direkt sugen på att kliva upp på den igen. Min son var även upp han och hoppade ett tag.

Vid 21 tiden åkte vi hem tillbaka till Stockholm mätta och trötta.

Fredagen gick åt till att förbereda inför dopet. Vi lämnade Nathanael hos sin farmor och gammelfarmor och sedan åkte vi och handlade det sista. Åkte sen vidare till lokalen och dekorerade och dukade inför dopfikat. Det tog rätt så lång tid men det var det värt.

Kvällen spenderade vi hemma. Åt tacos och mös. Fixade mina naglar och ben inför lördagen också.

Och så kom vi till lördagen då. Vi tog sovmorgon till halv tio och sen drog det igång. Jga fixade smink och hår och sen var det dags att börja dekorera tårtorna. Mitt i tårtdekoreringen kom Mikkiz, Carina, Jane, Tony och Suzan för att kiak hur vi bor. Jag stressad till tusen hann inte visa runt som jag planerat utan fick stå kvar med grädde och jordgubbar runt mig. Marcus åkte och lämnade tårtorna när dom var klara och resten gav sig av till kyrkan. Jag gjorde i ordning Nathanael som vaknat och sedan böt jag om på mig själv. Vi blev uppplockade av Marcus och Henke och sedan iväg till kyrkan. Mötte upp min släkt och familj på vägen som inte visste vart dom skulle. Parkerade uppe vid lokalen, stuvade in fikabröd i kylen och sedan var det BARA promenaden fram till kyrkan med tjugo minuter kvar till dop. Med mina nya högklackade skor kändes det som att vi aldrig kom fram. Väl framme var det bara att rusa upp och byta om till dopklänning på Nathanael och plocka upp faddrar. Prästen kom och vi ställde upp på led. Benen skakade lite men var rätt lugn ändå och Mikkiz var ju lugn som en filbunke!! Jag trodde att vi skulle få arbeta med att få henne att landa men icke. Hon var strålande!

Stackars Mackan såg lite nervös och stel ut däremot.

Svettiga och med stressen fortfarande kvar i kroppen stod vi längst fram i kyrkan och blev iaktagna av nära och kära. Vi sjöng psalm och fick lyssna på solosång. Prästen bad och välsignade och en förvirrad tant läste ur Evangeliet. Nathanael döptes efter den andra pojken som hade dop samtidigt och sedan fick vi dopljus som den förvirrade tanten levererade halvt livsfarligt. Vi sjöng sista psalmen som dom till min stora irritation hade ändrat och sedan gick vi i led ut för att sedan gå in igen och fotografera i kyrkan med Mikkiz, Mackan och Sandra.

När väl det var klart så började folk att droppa av mot lokalen. Vi anlände dit så gott som sist och jag kände mig helt slut och hjärndöd i värmen. Tack och lov tog Eva på sig ansvaret att duka fram och göra kaffe och sånt. Jag satt som förlamad på en stol. Vi började med en presentationsrunda eftersom många av våra gäster aldrig träffats förr. Alla fick säga sitt namn och vilka dom var i förhållande till oss. Vi visste att det inte skulle uppskattas av alla men vi tyckte att det var snabbaste sättet att få alla att veta vilka alla andra var.

Sen var det fika och prat som gällde. Vi hade bestämt innan att vi skulle cirkulera runt för att hinna prata med alla men jag blev sittandes på min stol och kom ingen vart. Hade så grymt dåligt samvete över det sedan då det slog mig att jag inte pratat något med någon av mina vänner. Men dagar som den så hinner man inte hälften av vad man önskar att man skulle.

Efter mycket påtryck från gästerna så öppnade vi doppresenterna. Det var sparbössor, fotoramar, kläder, pengar, speldosor, fotoalbum, AIK aktier och andra fina saker.

Vi är jättenöjda med alla presenter. Några hade köpt likadana men det ordnade upp sig då de

kom överrens om vilka som skulle byta sina till något annat.  Folk började att säga hejdå och vi tackade och vinkade. Henke och Fia och Britta stannade kvar och hjälpte till att städa och plocka av. Sen packades allt in i bilen och vi sa hejdå till Eva och Fia och åkte hem .

Trodde att jag skulle självdö när jag kom hem men icke. Jag var så uppe i varv att jag höll igång till halv elva. Men sen tog dagen ut sin rätt och jag blev sjukt trött.

Söndagen spenderade vi hemma enbart. Jag kände mig som en grönsak hela dagen och vi gjorde inte många knop den dagen. Men det var välbehövligt kan jag lova.

Ja det var veckan det...Och nu har det snart gått ytterligare en ..