Jhenny

Så sjukt modig jag kände mig igår som klarade av att byta omläggning själv på mina främre stygn. 

Men fy vad mindre trevligt det såg ut 🤢

Men jag gjorde det. 

På måndag skulle jag ha haft tid för suturtagning men bokade om den tills imorgon. 

Var ok från dag 10 att ta stygnen och det var igår. 

Kanske jag slipper komfortkudden imorgon beroende på hur det läkt. Yeeey. 

Precis som vanligt så ven dagarna på Öland förbi i stormhastighet. 

Åkte ner i onsdags i förra veckan och kom hem i söndags eftermiddag. 

Det sedvanliga arbetet med att öppna upp stugan för säsongen med allt vad det innebär. 

Det är ju lite meck med att öppna och stänga för säsong men det är värt det. 

Allt ska ut ur boden som ska vara ute under sommaren, vattnet ska sättas på, gräsmatta klippas och stuga att städa och vädra. Men det gick relativt snabbt i år trots att jag inte kunde deltaga i det tyngre arbetet med min axel. 

Fick ägna mig åt lättare uppgifter. 

Det blev lite rensat och städat inomhus då det kom skurar i omgångar och jag gjorde iordning på graven och satte fram dekorationerna för säsongen. 

På torsdagen på självaste kristi himmelsfärd var vi först till färjestaden för inköp av mat. eftermiddagen spenderade vi i Sättra hos mamma och Thomas. Kalas för Thomas, Kelly o Marcus som hade fyllt år. 

Fika med tårta och massa lek med Kelly och Jamie. De hade egentligen mammavecka så var bara där i några timmar innan de skulle tillbaka till deras mamma så lade fokus på dem först och främst. 

Blåste såpbubblor i halvstormen och lekte uppe i lekrummet. Mysigt. 

På fredagen skulle Nathanael sova hos mamma och Thomas så de hämtade honom tidigt på förmiddagen. Vi andra tog en promenad till sportbutiken som ligger i samma by som vi bor och kollade runt. Köpte mig en ny löparjacka och en stickad tröja. 

Fikade med Eva i stugan, löste lite korsord, rensade och kastade, läste true crime tidningar och bara var. På kvällen blev det ekerums legendariska pizzor och tv serien Clark (om Clark Olofsson). 

tände ljus för Skrubben som skulle ha fyllt år. Ser graven från tvsoffan så satt en stund innan läggdags och tittade ut. Mysigt. 

Slapprmorgon på lördagen. Gick i morgonrock länge. Drack kaffe och löste ordgåtor.Åkte med Eva till Eufemia. Det är en loppis i närheten som funnits i 17 år. En gammal omgjord svinalänga. Supermysigt. 

Gjorde inga fynd men lämnade in lite bröte vi rensat ut från stugan. 

Efter lunch åkte vi för att plocka upp Nathanael och mamma för att åka till övra sandby och titta på deras blivande hus som de flyttar till i augusti. 

En ölandsgård som det heter. Ni får googla vad det innebär. 

Jättefint ställe. Stort. Och kommer ha eget rum när vi är där på jul etc. Skönt att ha plats att gå undan på. I dagsläget har de bara ett extra rum och där sover Nathanael när vi är nere. 

Tillbaka i stugan blev det fika och lite av varje. Tände ljus för Lukas som skulle ha fyllt år. 

Tacomiddag och sen kom brorsan, Linnea och Zoey. Fokuserade inte så mycket på Zoey på torsdagen eftersom jag förmodade att de skulle komma förbi under helgen vilket det så också blev. 

De stannade till sent. Spelade Uno och pratade film och serier. Ett av få intressen jag och min bror har gemensamt. 

Lade mig i sängen och lät sänglampan vara på. Sög in känslan av att vara därnere. Ett sätt att ladda batteriet och göra hemgången lindrigare. Det var någon fotbollsfinal på tv så kunde ligga så där och glo i taket en lång stund ensam. Skönt. 

Packade ihop och åkte hem söndag förmiddag. Eftersom Kristi himmelsfärd var sen i år så kändes det inte lika hårt att åka hem. Bara 6 veckor kvar till semstern. Så snabbt som tiden går så är det snart dags att börja packa. 

Nathanael åker ner till midsommar redan. Han ska ha två veckor hemma efter han har fått sommarlov sen två veckor med mamma och Thomas och en vecka med Eva nere på ön. 

Jag frågade om han ville hitta på något annat i år men det ville inte han inte. Det är fortfarande Öland som gäller för honom. Dock ville han hitta på något innan han åker ner så får se vad vi tar oss för. 

Sköna dagar var det men det var helt okej att komma hem också. 

Ljus för Skrubben och Lukas som skulle ha fyllt 18 år

dekorationerna är ute för säsongen 

utsikt mamma och Thomas blivande hus 

graven 

Nathanael och "Bettan"

Kelly som fyllt "en hel hand" 

Operationen i fredags är utförd och jag är på benen. 

Jag var supertidig dit då jag var osäker på trafiken så var på plats redan 06:30 och hade tid kl 07.00. Det blev en plågsamt lång och orolig halvtimme. 

Blev inropad och fick gå igenom alla hälsofrågor och id kontoll vid disken. 

Fick byta om till sjukhuskläder och sedan komma in till pre op salen. Fick direkt alla mediciner och de började att sätta infart. Jag är väldigt svårstucken på min vänstra sida så det tog en stund vilket resulterade i att kirurgen kom och hade samtal med mig medan sköterskan höll på med infart och värmekuddar på min hand på min andra sida. 

Jag frågade sköterskan vilken tid jag hade för operation. Hon svarade att jag skulle in på en gång och var först för dagen. Jag blev så lättad. Förra året fick jag ligga och stirra i taket i drygt två timmar innan det var min tur. Inte att föredra när man har narkosskräck. 

Narkossköterskan kom och hämtade mig och rullade in mig i operationskorridoren. Fick klättra upp i operationsstolen och spändes fast med hjälm och nackstöd. De hade fått information om min rädsla och jag mindes från förra året hur bra de var på att trolla bort mig och så var fallet även i år. 

De var många därinne och det var två av dom som jobbade med att behålla mitt fokus. De pratade på och jag blev borttrollad ett par gånger. När narkosläkaren behövde sätta om min infart till armvecket istället för handen så blev jag stressad. Började må illa. Fick syrgas och jag blev borttrollad igen med fokus på annat. Hör att sköterskan säger något men uppfattar inte vad. Förra året sa de till när det sprutade in narkosmedlet i infarten men i fredags sa de bara att "snart kommer du att sova" så när det började kittla i ansiktet så hann jag säga halva meningen "det är nu jag ska tänka på något positivt" och jag hann precis stressa fram till platsen jag ville vara på innan det blev beckssvart. 

Vaknade upp och insåg att jag var tillbaka i min säng. Motoriskt rastlös. Det kliade i benen. Sköterskan kom med saft och sa något jag inte kunde uppfatta. Var enormt groggy. Spillde saften över hela täcket då jag fastnade med slangarna från mina två infarter. Fick nytt täcke och ny saft. Mådde illa och ville inte dricka. 

Sköterskan sa att jag var tvungen att försöka. De kom med den ljuvliga värmefläkten under täcket men jag somnade inte om som jag gjorde förra året. Jag var vaken men seg i skallen. 

Fick plötsligt ont i axeln. Märkligt ont. Kändes som någon nöp mig mycket hårt. De kom direkt med morfin. Och frukost. Mådde illa och var inte sugen. Förra året åt jag allt på en gång som att jag inte sett mat på en månad. Nu gick det sakta och fick inte i mig hela. Det tjatade om att dricka. 

Kirurgen kom och lämnade papper och sa att jag ska läsa igenom när jag kvicknat till. 

Läste igenom på en gång. 

sköterskan kom och kollade lite värden. Hon pratade om Öland och stugan. Hur visste hon det undrade jag. "den har du pratat på bra om i dina drömmar" Eh jaha?

Första jag frågade när jag vaknade förra året var " regnar det?" det var sol och 24 grader. 

I fredags var det första jag sa "var tog pappa vägen?"

Förstod då plöstligt varför jag tänkt på pappa stunden efter att jag vaknat. 

Jag hade varit på Öland, pappa var där och jag hade hittat den perfekt röda blomman. Allt det hade jag babblat på om under väckningen. 

Jag började skratta. Jag visste precis vilken blomma jag hade menat, 

I förra helgen hittade jag en perenn till Lukas att plantera på graven. Har sökt länge efter en perenn som inte blir buskig och som är klarröd då jag ville ha den färgen till Lukas. Och förra helgen hittade jag den och köpte den. Den blomman följde med i narkosdimman. Och stugan var ju dit jag precis som förra året flyttade mig till innan det blev svart. så inte så konstigt att jag trodde jag varit där. 

Och pappa? Jag vet inte. Kanske var han där och höll koll att allt skulle gå bra. Jag tror och hoppas det. 

Blev plötsligt enormt kissnödig från ingenstans. Tyckte det var konstigt då jag fastat och knappt druckit något. Sköterskan skrattade och pekade på något ovanför mig. Droppet. Hade missat det. Kirurgen var på ingång så fick invänta honom. Han pratade kort och sa att vi skulle höras på telefon om odlingssvaren. Jag fick ok att bli utskriven men skulle sitta i väntrummen till illamåendet lade sig. Fick mera mediciner mot åksjuka och gå på toaletten. Bytte om vilket inte var lätt med två infarter som jag trasslade in mig i. De kom och tog bort dessa så snart jag kommit till väntrummet. 

Fick kaffe och nån tablett som var mot inflammation. 

Fick tillgång till min telefon så kunde ringa Eva som skulle hämta mig. 

Var hemma vid 11.20. Hade varit hemma mycket tidigare om jag inte mått illa och kommit igång med drickandet tidigare. 

De är verkligen toppen på det där stället. Både sköterskor och narkospersonalen. 

Kände mig glad över att allt gått så snabbt och att jag slapp den där ångestvändan från förra året när jag fick vänta länge. En skön pers att slippa. 

Hade rejält drogrus när jag kom hem och hjärtklappning på alla mediciner så kunde inte sova. Låg i sängen hela eftermiddagen och bara var. Tankarna var rosa skimrande och fluffiga. Kvällen likaså. Det avtog dock vid 21 tiden. Då började det mindre roliga. 

 

Idag är jag trött men hyfsat ok. Kliar i främre stygnen. Har två olika sår som är sydda. Ett på baksidan och ett på framsidan. 

Gör ont i vissa rörelser och när jag gör vissa rörelser som man normalt gör automatiskt utan att tänka. Expempelvis när jag tappade en sak igår och reflexmässigt försker fånga med höger hand. 

Aj!

Sova har gått lite bättre än vad jag trodde. Inte optimalt och inte hela nätter men längre stunder iallafall. 

Men är väldigt trött. 

Men I did it och hoppas nu att det räcker så här. 

Kirurgen pratade om en operation i armbågen eftersom problemet har klättrat även ner dit senaste månaderna. Han sa att det var en stor operation med lång rehab men att man först behandlar med sjukgymnastik och kortisoninjektioner. Jahapp. Detta flyttas vidare till handkirurg för utredning om det kvarstår efter fredagens åtgärd.Hoppas Hoppas att det släpper. Det räcker så här. 

 

 

 Från i fredags med axelvadden i omklädningsrummet 

 

Och från igår förmiddag efter att ha dragit av axelvadden. Svullet och jävligt men ändå ok. 

Har en tanke att dåliga känslor spolas ner med vattnet. Men det var ingen vanlig duschen nu. Det var den där härliga descutan duschen. Vilket påminde mig om imorgon. Vid middagsbordet kändes det som att jag skulle kräkas. Pulsen pendlade mellan 112 och 68 fram och tillbaka. 

Så nojig samtidigt som jag blir så förbannad på mig själv över hur löjlig jag är. 

Känslorna utanpå kroppen..känner mig..jag vet inte..ledsen? Jag tror att jag egentligen bara är trött och orolig. Men känslorna känns som ledsen. Märklig känsla. 

Det känns som att det kan bli en lång kväll. Eller så däckar jag av utmattning..hoppas på det. 

Mycket tänk om tankar. 

Nervös över narkosen (jag och mitt behov av kontroll) men också över efteråt. Det är ingen garanti att det kommer bli bra har kirurgen sagt. Om så blir fallet så gäller det att tänka om. Skaffa en plan snabbare än vad jag tänkt. 

Men men. Ska försöka att ta det först om det kommer. 

Så många tankar. Virr varr på nätterna..

Jag är inte en sova på rygg typ. Jag vill helst sova på mage med armarna under kudden. Eller på höger sidan..operationen kommer att kräva ryggläge i ca månaden vilket gav mig enorm sömnbrist förra året. Vilket inte gör saker bättre med en redan rörig tankeverksamhet. 

Tur det är sommar..Det är iallafall något som lindrar. 

7 dagar kvar. En vecka förskjutet. På.både gott och ont. 

Försöker att inte nojja och vara nervös. Det går hyfsat ok i längre stunder..

I can do this. Måste bara intala mig själv det ibland. 

(Händerna på bilden tillhör den fantastiske mr Harry Styles) 

Men alltså.❤ dessa två. 

Tanken slog mig att i år är jag på Öland på deras födelsedagar. 27e och 28e maj. Så iår kan jag tända ljusen själv på graven. 

18 år skulle de ha fyllt. Har i år varit i evigheten i 11 år och 5 år. 

Översta bilden är från när vi bodde i Sundbyberg och nedersta bilden från min lägenhet i Västerås. 

Det känns delvis som igår som de där två stjärnorna föddes i mitt sovrum. Men också som ett halv evighet sedan. Ja det är ju nästan halva mitt liv sedan med en diff på några år. 

Som jag saknar dom. Blundar jag kan jag känna hur det kändes att dra fingrarna genom Lukas lurviga päls på magen eller hur Skrubben lade frambenet runt nacken när man hade henne i famnen. 

Petsson fyller inte år men han ligger ju också i graven med de andra och han ska också få ett ljus såklart. 

Den fd hemlösa killen från Malmös gator som var livrädd när han kom men bara efter några månader charmade alla. Till och med de som inte gillar katter. Han var annorlunda.. och annorlunda är bra. 

Han har varit 6 år i evigheten I år..

Lite svårt att ta in hur fort tiden går. 

Också väldigt saknad. ❤

Vet inte varför jag är så trött idag. Sov jättebra inatt och somnade utan svårigheter igår. 

Kollade aktivitetsklockan och både REM sömn och djupsömn såg helt ok ut. 

Men men. Vissa dagar är så här. Jag är ju som sagt ingen morgonmänniska. 

Men tanken är att jag ska komma igång nu. Har ett ärende eller två att utföra bland annat. 

Täpptheten lite bättre idag. Även locket för örat börjar minska. Smått hostig Men inte så farligt. Blir yoga i eftermiddag. Gör ont i ryggen när jag andas. Tror jag sträckt mig. Så lite övningar gör nog susen. 

Ikväll är det eurovisionskval till stora tävlingen på lördag. Heja Cornelia. Det här fixar hon. 

Ett helt år. Det är galet. Det känns som max 6 månader. 

Tiden går så fort. Jag hinner inte med riktigt ibland.

Har mått märkligt ikväll. Ont i ryggen när jag andas och hjärtklappning. Ångest kanske? I kombination med övre luftvägsinfektion som blev diagnosen hos läkaren i förrgår. 

Blev jättetrött också. Tappade all ork rakt av. 

Ensam hemma också. Tid till att tänka. Inte det bästa i det läget. Hoppas på en bättre dag imorgon och en förbättring i detta täppta tillstånd. Har fått tillbaka smak och luktsinne men inte fullt ut. Vissa saker jag gillar smakar inte gott. 

Idag raserade jag det som jag hade påbörjat på present projektet jag håller på med. Rev ner det till grunden. Tänkt om och fått en annan idé. En del tid och ogjort arbete i onödan men jag tror det blir bra. 

Well. Mitt i prick. 

Senaste veckan har jag nog varit lite mer åt vrak hållet men nu kommer det kanske några Amazing dagar. 👌☀️

Hon ringde vid lunchtid och sa att de tagit beslut om att ställa in min operation på fredag. Det hade jag redan förstått att de skulle säga så ingen chock direkt. Däremot så blev jag ombokad redan fredagen efter alltså nästa fredag 20/5. Vilken lättnad. Jag höll på riktigt på att bryta ihop av lättnad där i telefonluren. Hela kroppen och psyket slappnade av. Jag har stressat så över det här och att inte hinna bli frisk i tid. Och så blev det inställt som jag fasat för men lättnaden att få en ombokning redan nästa vecka. 

Spelade in ett videoinlägg med en uppdatering och när jag pratade om det där så kom det lite tårar. 

Jag har ingen aning om vem som hör bön i detta universum men någon gör det ibland iallafall. 

Så nu kan jag återgå till mina vanliga nojjor om narkos och operation istället. Haha. 

Alltid nåt. 

Är så fullt fokuserad på att bli frisk från denna dunderförkylning som det blev av detta. 

Lite bättre idag efter att ha varit hos läkaren igår och fått ny nässpray. Igenkorkad på höger sida. Näsa och öra. Vänster sida näsa och öra inga problem.

Frågan är hur pass frisk man måste vara för en operation? Kan man opereras med öronlock och svag nästäppa i ena näsborren?

Eller måste man vara helt på banan? 

Jag som är så narkosrädd nojjar extra mycket. 

Imorgon  ska jag ta beslut om jag ska ringa och avboka eller inte. Frågan är hur länge man får vänta på ny tid. Det grämer mig. Fredag låg bra i tiden. Jag  hoppas verkligen  att jag kan ta den tiden. 

Ska ringa och prata med dom imorgon. 

Hostan är nästan helt borta och u.a på lungor under läkarbesöket igår. 

Ligger efter i min egen planering också. Hade några större projekt att få klart innan op..har nu 3 dagar på mig.

Bland annat ett större utomhusprojekt.

Ni som hängt med i bloggen länge vet ju att vi hade en stor trädgårdsdamm på baksidan som var här när vi flyttade hit. Jag skrev mycket ett tag om den och lagt ut en del bilder. Det var en sån damm som pumpade upp vatten till stora snäckskal som låg på berget som avslutar tomten och sedan rann ner genom berget tillbaka till dammen. Förra ägarna hade borrat slang genom berget. Jättefint och mysigt och Nathanael har älskat den där dammen men det är mycket jobb att hålla den rent och framför allt efter semestern. När vi varit bortresta så har pumpen inte varit igång och då gror det igen trots diverse medel i vattnet. Kunde inte ha giftiga kemikalier i vattnet eftersom dammen lockade alla slags djur som kom och drack. 

Vi har haft katter,hundar, rådjur,fåglar, igelkottar,rävar, falkar, insekter, möss och till och med en grävling som druckit där. Så ta livet av hela ekosystemet i Bromsten har man ju inte velat. Men så i somras så kände vi att det räcker nu med allt bök och stök som krävdes för att hålla detta verk igång. Jag sålde alltihop och en ny glad ägare kom och hämtade. 

Var ville jag komma med allt detta nu?

Jo. Kvar där dammen var är ju en stor jord plätt och där är tanken att jag ska göra en mindre rabatt med en zinkbalja i mitten. Zinkbaljan ska sedan spruta vatten med hjälp av en solcellsdriven fontän som jag köpte förra året. Så smidigt . Inga elkablar och krångel och lätt att göra rent. 

Rabatten runt den gamla dammen var stor så behöver så gräs runt om den ytan jag inte ska använda. Så lite pyssel innan det blir klart men men. Halva baksidan är just nu byggarbetsplats då det grävts ur för att bygga ut trallen. 

Så planen var att få klart det projektet innan op. Får se om jag hinner. 

Kan posta en bild sen på hur det ser ut. 

Just nu är det inte mycket till syn. 

Men det blir förhoppningsvis bra när det är klart. 

Jag har så dåligt tålamod. Framförallt när det gäller sådana stora stökiga saker. Jag vill bli klar nu! 

Avskyr oreda och när det är stökigt. Är inte pedant men jag vill ha rent och inget plickel plockel runt mig. 

Nu blev detta ett jätteinlägg om dammen men men. 

Den där födelsedagspresenten jag håller på med är också ett projekt som står stilla just nu. Noll motivation senaste tiden. Den lipar åt mig. Jag tycker det är kul pyssla men orken har sinat. Tanken var att hon skulle få den under vår tjejhelg i juni eftersom hon fyller år 14 juli och då är jag på Öland. 

Det positiva är att det är ett projekt jag kan syssla med efter op för jag kan använda vänsterhand. Så det kanske blir klart i tid. 

Och sist men inte minst i mitt huvudbry så var det presenter. Min brorsdotter Kelly har fyllt 5 år. Min styvpappa har fyllt 66 år och nästa vecka fyller Marcus 41 år. 

Jag brukar vara riktigt bra på det där med presenter. Men det står lite stilla i år. 

Jag har några idéer  men det börjar bli ont om tid. Det är 2 veckor kvar till Öland och då måste det vara fixat. 

Thomas är definitivt svårast. 

Men eftersom hans pension närmar sig (nästa år) och de ska flytta till stor gård så kanske något till bygg och trädgård. Han fick en kompressor förra året av mig och brorsan. Jag trodde det var något som satt i en bilmotor så ni förstår hur bra jag är på området. Det är nån maskin som kan göra det mesta utomhus. 

När det kommer till den punkten så är det brorsan som har koll. I övrigt så är jag the bright one av oss två. 😁 

Vet ni vad man köper till en 66årig pigg karl med stora kunskaper inom bygg och uppfinningsrikedom så hit me med förslag vet ja. 

Gärna till snart 60 årig kvinna (min mamma) med intressen som skiftar från år till år också när ni är i farten. Just nu besatt av bakning och allt vad det innebär. 

Nu ska jag ta en överblick över projektet utomhus. 

💪💛

Är jättesjuk. Knappt lyckats ta mig upp ur sängen. Dunderförkyld och jordens hosta men tröttheten är värst. Jag orkar ingenting. Andfådd av att gå ner gör trappen till undervåningen. Gick nyss ut efter att äntligen lyckats få på mig kläder och ställde mig på baksidan i det varma vindarna och bara andades. Hostan är hemsk. 

Nathanael är på benen  nu och gör sin första dag på sin praktik. Jag hoppas att han tycker det är kul. Jag hoppas också att min förkylning släpper efter 5 dagar som hans. Jag har en deadline och den väntar inte. Förkylning eller hosta = ingen operation. 

Så vila vila vila är temat nu. Sovit massor idag  märks att kroppen behöver det. Febernedsättande, mollipect och nyponsoppa är min diet. Smak och lukt är borta. Det hade däremot Nathanael kvar hela tiden. Aptiten blir inte så enorm när allt smakar luft. 

Men men. Jag har tagit mig till soffan iaf. Det får vara en seger idag  

Till och med Nathanael sa igår när vi satt ute på baksidan "mamma vi har verkligen varit mycket sjuka senaste året du och jag".

Och han har rätt. Så här ofta sjuka har vi aldrig varit. Kan det ha varit covid som slog ut immunförsvaret? 

Det var inte många veckor sedan vi var sjuka så hinner knappt återhämta sig förrän nästa vända kommer. Ge mig sommar och värme nu så virusen inte trivs. 

Fick sms imorse från artro clinic  med inställelsetid för operation nästa fredag kl 07.00. Fick puls. Nu börjar det närma sig. Har fortfarande en del tvivel att försöka bli av med. 

Ska verkligen försöka att ta det lugnt och ägna mig åt saker som ökar må bra hormon. Jag måste verkligen bli frisk..

I helgen är det formel 1 tävlingar i Miami..ser fram emot det. Även eurovision ser jag fram emot nästa helg. Tanken var att jag skulle ha en fest till det men pga operationen dagen innan så blir det inte så. Men tänker iaf titta. Jag tror på Sveriges bidrag. Cornelia är magisk och låten underbar. 

Hittade en ny serie att kolla på. Min långkörare som jag kollat på senaste månaderna börjar ta slut. Så nu hittade jag en ny. Tydligen var den gammal enligt Marcus vilket jag inte visste men började se den och blev helt fast. Så spännande. Och det bästa av allt som jag upptäckte lite senare; det finns 7 säsonger! Tipp topp. Då de första dagarna efter op förra året var det enda jag kunde göra var att kolla på tv eftersom jag knappt kunde röra armen. 

 Men fram tills dess ska jag jobba vidare på mina pågående projekt. Ett har en deadline då det är en present så hoppas bli klar innan juli. 

Väl hemna vid 15 tiden skulle jag ha åkt till Ikea men Marcus skickade ut mig till soffan på altanen där jag sov som en sten I över 1 timme. Kände mig helt utslagen. 

Kändes lite bättre efteråt men på kvällen  så sjönk det igen och jag somnade tidigt. 

Idag dricker jag ingefära shots (brutalt äckligt) och motar bort förkylningen som Nathanael har och som börjat göra anspråk hos mig. Jag kan inte bli sjuk nu. Verkligen  kan inte. Jag får inte ha förkylningssymtom eller hosta när jag ska opereras. Försöker att inte stressa upp mig över det för det lär göra saken värre. 

Så istället kämpar jag på med shots och frukt och mycket vila idag. Tog en kortare promenad med Nathanael nyss så ska äta lite lunch och sen spela brädspel på altanen. Europa runt och försvunna diamanten (karttema för kart fantasten) och mycket vila. 

Vädret är fantastiskt så ska vara ute lite på baksidan sen i friska luften.